Nu när jag ändå är inne på Egypten tar vi lite bilder från min sista dag därborta.
Vi var ute och snorklade över vraket som låg där, jag, Jonas och en egyptier. Att vi skulle gå och skaffa oss en lokal kompis sista veckan var ju lite otippat, men det gjorde vi.
Han guidade oss runt och jag fick världens Titanic-feeling. Sen skrapade jag i mitt knä i en korall så jag har fortfarande tre ärrprickar. Ett trevligt litet minne.
Här på bloggen har det varit dött ett tag. Men mitt liv har varit desto livligare! Jobb, jobb, jobb, utflykter, stränder, finlänskt besök, party, restauranger, träning, shopping och lite mera jobb är det som tagit upp min tid.
Jag har liksom landat nu. Kommit i ordning och förstått att jag faktiskt är här. Så nu finns det förhoppningsvis tid till att blogga lite också.
För en och en halv vecka sen landade jag på europeisk mark!
Att bo tillsammans med Henriette, i en egen lägenhet, i ett hus med 11 andra lägenheter, där det bara bor blåa människor, är fantastiskt. Dörrarna står öppna och det är som ett enda stort kollektiv alltihopa.
Trots att lägenheten är pytteliten, jag måste städa toaletten, tvätta och laga mat efter sju månaders lyxliv, så trivs jag så himla bra!
Igår åt jag middag med två norrmän, som visade mig finaste gatan i Naama. Vad hände med att jag har bott här i sex månader utan att upptäcka den?! Det var hur som helst väldigt trevligt och jag har lärt mig både att vika rosor av servetter och att det är olagligt med segway i Norge!
Jag har det bästa jobbet i världen! Jag är 20 år och jobbar min första säsong som sport- och aktivitetsvärd på Mirabel Beach i Sharm El Sheikh. Nästa destination: Cypern.
